Annons:
11 september 2017

Varför har 3D Funktion haft stor framgång med ländryggsproblematik?

Ländryggsproblematik drabbar nästa 50% av Sveriges befolkning någon gång enligt folkhälsomyndigheten. Många av dessa 50% har intermittenta och ibland även kroniska problem. Exakt underliggande mekanism för detta är ett oerhört komplext samspel mellan biomekaniska, biokemiska & psykosociala interaktioner.

3D Funktion grundades 2014 av Andreas Öhgren och Seth Ronland som båda hade ambitionen att försöka föra över sina förvärvade kunskaper och erfarenheter till andra personliga tränare, sjukgymnaster; fysioterapeuter, naprapater, kiropraktorer, kinesiologer, massörer och fystränare. I början av 2017 har vi haft privilegiet att ha med oss nästa 600 personer som varit med på någon utbildning som 3D Funktion arrangerat. Förutom att vi fått tillfälle att hela tiden utveckla våra resonemang. Anledningen till att vi startade kan vi egentligen tillskriva ländryggsproblem. Eftersom 3D Funktion bygger på att börja resonera efter en klient/patients individuella förutsättningar krävdes någon form av objektivitet för utlärning.

För att göra en lång historia kort: Seth förberedde en klient till Andreas som hade en historisk problematik med ländryggen ett komplext ”case” som förutom själva ”biomekaniken” hade andra underliggande faktorer som var viktiga att få fram i anamnesen. Inom 30 minuter hade Andreas kommit till samma slutsatser som Seth och de kände båda att ”det här kan bli någonting”.

Resultaten har inte låtit vänta på sig, en snabb blick på sociala medier ger oss flera framgångshistorier gällande både ländryggsbesvär, knäproblematik, höftproblem och kroniska nackproblem. Vad är orsaken till framgång? Vad gör de personerna som lyckas stimulera läkningen / förbättringen?

Till att börja med – 3D Funktion är evidensbaserat. För oss inom 3D Funktion betyder detta att vi förhåller oss till reduktionistisk vetenskap och empiriska evidens. När båda tas i beaktning anser vi (godtyckligt) att man får ett resonemang som är logiskt.

Idag går forskningen framåt med stormsteg och det gäller att man håller sig uppdaterad för att inte tappa trovärdighet. Gårdagens sanning kan modifieras, emellanåt är det logiskt men det är inte alltid så lätt. Vem trodde inte på 90 talet att transversus, djupa magmuskler, dra in navel, bålstabilitet, muskelrekryteringsmönster m.m. var viktigt för att få bukt med problematiken? Sannolikt alla inom vår profession.

Låt oss börja att reda ut begreppen och se vad vetenskapen har att erbjuda för pekpinnar.

2016 genomfördes en review[1] med totalt 30 850 unika deltagare, här ville man titta på vilka interventioner (övningar, hjälpmedel) som kunde förebygga ryggvärk & sjukskrivning.

Resultat: Det man fann var att övningar, eller i kombination med utbildning på ryggvärk; anatomi, biomekanik etc. hade en signifikant förebyggande effekt mot ryggvärk (och då anser vi att själva utbildningsdelen skulle varit av annan typ som förmodligen har en väldigt mycket bättre funktion). Utbildning, inlägg i skor och stabiliseringsbälte för ryggen tenderar att inte ha någon effekt. Vidare ifrågasätter man traditionella ergonomiska insatser eftersom evidensen för detta är väldigt låg.

Med andra ord, att delegera ut övningar verkar ha en positiv effekt. Frågan är såklart vad för typ av övningar? Ska det vara rörlighetsövningar? Marklyft med skivstång? Yoga? Pilates? Bålstabilitet? Promenader?

I denna randomiserade studie från 2013[2] jämförde man Pilates (bålövningar) med stationär cykel på patienter med icke-specifik ryggvärk. Man ville se hur resultaten såg ut efter 8 veckor samt efter 6 månader.

Resultat: Efter 8 veckor rapporterade gruppen med pilates/bålövningar en förbättring medans cykel gruppen inte gjorde det. Efter 6 månader var båda grupperna tillbaka till sin självrapporterade smärtnivå.

Anledningen till att bålövningarna var effektiva de första 8 veckorna kan bero på placeboeffekten av att det är ”rätt” övningar. När man själv tror att en övning är bra för att den täcker ett behov som man tror man har uppstår komplexa samspel i hjärna och kropp. En annan tankegång vi på 3D Funktion har är att det kanske initialt var rätt med övningar med låg belastning och träning av symptomområdet, kanske måste dessa adresseras annorlunda efter ett tag. Hur som helst, ingenting idag talar för att i en generell grupp med ländryggspatienter är en typ av övningar att föredra.

Fortsättning följer….

Referenser:

[1]Prevention of Low Back Pain: A Systematic Review and Meta-analysis, 2016.
[2]Pilates Exercise or Stationary Cycling for Chronic Nonspecific Low Back Pain: Does it Matter? A Randomized Controlled Trial With 6-Month Follow-up, 2013.